Den här veckan har vi på min skola som alla andra jobbat med varandra i olika slags förberedelser. Förberedelser på kort sikt, dvs planerat vad som ska göras veckorna innan jullovet (inte så mycket som vi vill men...:-) Förberedelser på längre sikt, dvs diskuterat entreprenöriellt lärande, centralt innehåll, kursplaner och kunskapskrav i förhållande till olika arbetssätt och det faktum att vi i dag jobbar med en elev -  en dator.
Vi har bla diskuterat och vänt och vridit på normer och normbildning och det är intressant att fundera kring hur normer bildas, blir till och hur vi reagerar när någon bryter mot dem.
Vi tror gärna (jag iaf) att vi är mer toleranta än vi är. Men hur är det när det kommer till kritan? Det finns mycket att jobba med i skolan vad gäller detta. I DN fanns nyligen denna artikel som beskriver en skola där ett normkritiskt förhållningssätt fått positiv effekt på pojkarnas studieresultat som en positiv bieffekt. Kanske kan vi ha rätt glasögon på!

Under den här veckan har vi  också lyssnat på Leif Strandberg, legitimerad psykolog, författare, utbildare, handledare och skolutvecklare. Hans föreläsning handlade om hur vi lär. Hur elever lär och hur vi vet att de lärt? Det låter inte som en fråga för en raketforskare direkt men det är nog den svåraste fråga vi brottas med i skolan. Hur vet jag att elever lär i mitt klassrum? Vad behöver eleven för att kunna lära? Vad behöver jag för att  kunna lära eleven lära? Intressant och fantastiskt rolig föreläsning, där skratt blandas med allvar.
Leif Strandberg beskriver lärandet eller "att kunna" som en metafor med två stolar. Den ena stolen är kanstolen, den andra kanintestolen. På kanintestolen sitter de elever som är mest intressanta ur hans perspektiv för de andra eleverna som kan - de kan och väljer att lära sig saker, suger åt sig kunskaper på olika sätt vare sig du vill eller inte ( ja...nåt sånt, du fattar? :-) Frågan är VAD SOM SKER med den elev som valt att sitta kvar på kaninte stolen och dessutom fjärmar sig från kan-et och kompisarna som sitter på kanstolarna.
 
Det var intressant att höra och få bekräftat att lärande sker i grupp och i interaktion med andra. Inget nytt i och för sig men gott att höra av en som trixat med Vygotskij och Piaget och elevers huven i styvt 40 år! Lärande är inget som sker om man inte har någon att spegla sin kunskap med, bolla sin kunskap med, spegla sin kunskap med. Här såg jag hur mitt jobb i klassrummet med att få eleverna att samarbeta och jobba tillsammans i små eller större grupperingar är att föredra än att sitta en och en, själv - ensam med sin inlärning i snörräta rader som i skolan jag själv gick i.

Entreprenöriellt lärande har också varit på tapeten i veckan. En förmiddag med vår "systerskola" Björkskataskolan och diverse frågeställningar utmynnade i tankar i kring ett no-arbete med ett entreprenöriellt förhållningssätt.
Vi spånade kring 2 uppgifter i no (vill alltid skriva NO med stora bokstäver av någon anledning..) Den ena uppgiften kommer att utgå ifrån en artikel om hur smarta telefoner hotar sällsynta grundämnen. 
Lpp på den uppgiften kommer snart, den behöver bearbetas men den kommer bli kanon tillsammans med mina kollegor!

Den andra uppgiften handlar om hållbar utveckling. Lpp kommer!

Nu har jag surrat här och skrivit om vad vi delvis har gjort den här veckan. Jag sa tidigare att mycket snurrar i huvet nu. Mycket! Den här veckan har allt fallit på plats.

Så här är det, så här tänker jag efter att ha satt punkt för veckan med Andreas Wåhlström från Grafit onsdag förmiddag på skolan som berättade om sin syn på lärande.
Hur gör vi när vi ska ta reda på saker? Jo vi googlar, ser filmer i ämnet på nätet, vi pratar med dom som kan, vi mejlar kanske och letar reda på någon bra bok i ämnet. Vi läser och tar in, diskuterar med andra och samlar på oss fakta och kunskaper innan vi kan säga att.....jag kan det här, ganska bra. 
När vi får upprepa det vi lärt oss för någon eller några andra kan vi det ännu bättre dvs vi skapar kunskap.

Så här tänker jag mig att också att våra barn fungerar när de söker kunskap.  Skapare av kunskap. Varför skulle de fungera annorlunda än oss? 

Jag har en hel del tankar och ideér som vanligt när det gäller min undervisning hädanefter. Det berör ingången i området som vi ska jobba med och innefattar en hel del elevinflytande. Jag kommer INTE att styra frågeställningarna. 

Jag är INTE rädd, jag är inte rädd. Jag kan flyga, jag är inte rädd....och vet ni vad? Jag har världens BÄSTA jobb!!
//Karin


Ps: Lpp och planeringar för nästkommande områden kommer men just nu sitter fröken underbart nedgrävt i filmer och redovisningar, artiklar och arbeten som eleverna gjort och bedömer. Det kan inte bli bättre.

DS